George de Godzinsky: Sisällysluettelo - Innehållsförteckning
|
|
MAESTRO GEORGE DE GODZINSKYN ELÄMÄ
Tämä blogi sisältää ainutlaatuista materiaalia kapellimestari, säveltäjä ja pianisti George de Godzinskyn (1914-1994) elämästä; valokuvia, kirjeitä ja kortteja, konserttiohjelmia, arvosteluja, tarinoita ja ihmiskohtaloita taiteen ja viihteen maailmoista.
Tämä on jatkuvasti päivittyvä projekti, johon lisätään uutta sisältöä säännöllisesti. Pysy mukana matkassa ja seuraa, kuinka tämä tarina kehittyy ajan myötä.
SISÄLLYSLUETTELO
1. Varhaislapsuus Pietarissa 1914 - 1920
1.1.
Pikku-George hellytti äitinsä laulamalla
1.2.
Puolalainen talousinsinööri Franciszek de Godzinsky
1.3.
Pianisti Maria Neuschellerin upporikas perhe
1.4.
Tarunhohtoinen Suur-Merijoki oli George de Godzinskyn mummola
1.5.
Lapsuus vallankumouksen ja sisällissodan Pietarissa
1.6.
Petrograd 1914 - 1920
2. Pako Suomeen ja koti Imatralla 1920 - 1923
2.1.
Godzinskyjen pako Pietarista Suomeen
2.2. Georgen äiti Maria Neuscheller jättää perheensä ja ryhtyy konserttipianistiksi
2.3.
Godzinskyn pakolaislapset Suomen talvessa
2.4.
Imatralle Onnelaan
2.5.
George: "Onnelassa sain ensi kerran kokea turvallisuutta"
2.6.
George: "Kukkaisvalssi torvigramofonilla oli kauneinta, mitä
olin kuullut"
2.7.
Hyvästi Onnela
3. Kouluvuodet Helsingissä 1923 - 1930
3.1.
Uuteen kotiin Kaivopuistoon ja venäläiseen kouluun
3.2.
Neuschellerit luopuvat Suur-Merijoesta
3.3.
Pikku-Venäjä keskellä Helsinkiä
3.4.
Georgen ensimmäinen piano-opettaja Nikolai van der Pals
3.5.
Franciszek de Godzinskysta tulee ravintolamuusikko
3.6.
Franciszek de Godzinsky riitaantuu soittajiensa kanssa
3.7. 15-vuotias partiolainen esittäytyy säveltäjänä
4. Musiikinopiskelijan kiireet 1930 - 1935
4.1.
George vaihtaa koulun Konservatorioon
4.2.
Georgesta tulee ravintolamuusikko 17-vuotiaana
4.3.
George saa jalan Yleisradion ovenväliin
4.4.
George sovittaa korvakuulolta suuren maailman tanssimusiikkia
4.5.
George: "Viipuri oli minulle kuin toinen kotikaupunki"
4.6.
Emigranttien kulttuuririennot ja venäläinen baletti
4.7.
Suomalaisen Oopperan harjoituspianisti kohtaa suuret maestrot
4.8.
George ensi kertaa Puolassa 1934: "Olen polakki, täällä on kotimaani"
4.9.
Emigranttipoikien tanssiorkesteri Livady
5. Maailmankuulun Fjodor Šaljapinin pianistina Kaukoidässä 1935 -
1936
5.1. Marraskuu 1935: Maailmankuulu basso Fjodor Šaljapin nappaa nuoren Georgen säestäjäksi Kaukoidän kiertueelle
5.2.
Joulu 1935 Välimerellä
5.3.
Tammikuu 1936: s/s Hakone Maru kyntää Intian valtamerta ja on muuttunut pätsiksi
5.4.
Tammikuu 1936: Singapore, Hongkong, Shanghai ja viimein perillä Japanissa
5.5. Tammi-helmikuu 1936 Tokio: Ensimmäiset konsertit Japanissa ja levytys Victor-yhtiölle
5.6. Helmikuu 1936 Osaka: Hurjat kiertuesuunnitelmat laajenevat Filippiineille, Havaijille ja Amerikkaan
5.7. Helmi-maaliskuu 1936: Japanista takaisin Shanghaihin ja sieltä edelleen Mantšuriaan
5.8. Maalis-huhtikuu 1936 Mantšuria ja Kiina: Šaljapin on sairastunut ja alkaa kyllästyä koko kiertueeseen
5.9. Huhtikuun alku 1936: Skandaali Shanghaissa
5.10. Huhti-toukokuu 1936 Japani: Kaukoidän kiertue Šaljapinin kanssa lähestyy loppuaan
5.11. Touko-kesäkuu 1936: Kotimatka alkaa: "Lauleskelen ja hypin ilmaan ilosta!"
6. Suomalaisen kevyen musiikin eturiviin 1936 - 1939
6.1.
Levytys- ja olympiamatka Berliiniin 1936
6.2.
Georgesta tulee harmonikkavirtuoosi Viljo "Vili" Vesterisen
harjoituttaja
6.3.
George ja saksofonivirtuoosi Matti Rajula huvittelevat radiossa
6.4.
George ja Harmony Sisters kohtaavat Viipurissa 1937
6.5.
Annikki Arni laulaa radiossa ja levyllä Georgen sävellyksiä
6.6.
Georgen ensimmäinen kesäkiertue Suomessa eli Lennokki 1937
6.7.
George tulevaisuudestaan 1938: "Wieniin opiskelemaan orkesterinjohtoa ja sävellystä"
6.8.
George tähtiballerina Lucia Nifontovan säestäjänä keväällä 1938
6.9.
Georgen ensimmäinen elokuvamusiikki: Nyrki Tapiovaaran Varastettu kuolema 1938
6.10.
Levytys Kööpenhaminassa ja musiikkifarssi Kaksi Vihtoria 1938
6.11.
George debytoi sinfoniaorkesterin kapellimestarina Viipurissa 1939
6.12.
Neljän pojan kesäkiertue 1939: Malmstén, Vesterinen, Katajavuori ja Godzinsky
6.13.
George Petserin laulu- ja soittojuhlilla 1939
6.14.
Georgen ja elokuvaohjaaja Nyrki Tapiovaaran yhteistyö jatkuu 1939
6.15.
George säveltää menestysiskelmän syksyllä 1939: "Sulle salaisuuden kertoa mä voisin on erään kauniin rakkaustarinan muisto"
6.16.
George 30. marraskuuta 1939: "Olin Hesperiankadun päässä, kun ensimmäinen pommi räjähti"
6.17.
Pianistiäiti Maria Neuscheller pakenee natsi-armeijaa ja muuttaa Wienistä Zürichiin 1938
ELÄMÄKERTA TYÖN ALLA
Blogia julkaisevat George de Godzinskyn poika Christian de Godzinsky sekä toimittajat Tiina-Maija Lehtonen ja Laila Tarpila, jotka työskentelevät parhaillaan maestron elämäkerran parissa.
Lehtonen ja Tarpila julkaisivat keväällä 2022 Siltalan kustantamana teoksen
Tutkimaton Boris Sirpo ja Viipurin musiikin menestystarina. Viipuriin 1914 kotiutunut armenialainen viulisti Boris Sirpo oli
nuoren Georgen tärkeimpiä tukijoita. Sirpo antoi mm. oman
sinfoniaorkesterinsa Viipurin Musiikin Ystäväin Orkesterin helmikuussa 1939
Georgen johdettavaksi, mikä oli hänen kapellimestaridebyyttinsä. Georgella
olikin tapana sanoa: "Viipuri oli toinen kotikaupunkini."
GEORGE DE GODZINSKY ELI HISTORIAN KUOHUJEN KESKELLÄ
George de Godzinsky oli monen ikivihreän menestyskappaleen - Sulle salaisuuden kertoa mä voisin, Katupoikien laulu, Äänisen aallot, Pohjolan yö, Sulle kauneimmat lauluni laulan - säveltäjä. Hän sävelsi musiikin myös yli 60 elokuvaan, joukossa mm. Kulkurin valssi.
Hän oli myös arvostettu baletti-, operetti- ja viihdekapellimestari ja 1953 perustetun Radion viihdeorkesterin johtaja. 1960-luvulla Godzinskyn sävelkansiot juuri toimintansa aloittaneessa televisiossa tekivät hänestä koko kansan tunteman hymyilevän maestron.
Godzinsky oli suvereenina pianistina lukemattomien laulajien luottosäestäjä, tuki ja turva. Hän oli kielitaitoinen herrasmies, joka hälytettiin ensimmäisenä Suomessa vierailevien kansainvälisten taiteilijoiden partneriksi.
Godzinsky oli Helsingin Konservatorion karaisema monipuolinen ammattimies. Hän oli uusimpia virtauksia seuraava, taitava sovittaja ja musiikillinen asiantuntija mm. Harmony Sistersin ja Kipparikvartetin taustalla.
Kun talvisota syttyi, Godzinsky lähti vapaaehtoisena ensimmäisen
viihdytysjoukon mukana Lapin rintamalle, pakkasen ja pimeyden keskelle aina
Petsamoon saakka. Jatkosodan aikana hän säesti virret harmonikallaan
pommitetussa Räisälän kirkossa siinä missä iskelmät ja marssilaulut
taivasalla etulinjojen tuntumassa.
Georgen isä oli puolalainen talousinsinööri
Franciszek de Godzinsky ja äiti upporikkaan kumitehtailijan,
Maksimilian Othmar Neuschellerin tytär Maria. Varakkaan
lapsuudenkodin salissa seisoi kaksi flyygeliä, joita vanhemmat yhdessä
soittivat. Äiti opiskeli Pietarin keisarillisessa konservatoriossa kuuluisan
Aleksandr Silotin oppilaana ja tähtäsi konserttipianistiksi.
RIKKAAN PERHEEN POIKA PIETARISSA
George de Godzinsky syntyi Pietarissa 5. heinäkuuta 1914. Hän kuoli Espoossa 23. toukokuuta 1994 juuri ennen 80-vuotissyntymäpäiväänsä.
George eli historian kuohujen keskellä ja joutui kohtaamaan monia dramaattisia käänteitä elämänsä aikana. Vain kolme viikkoa hänen syntymänsä jälkeen syttyi ensimmäisen maailmansota.
KÖYHTYNEEN EMIGRANTTIPERHEEN POIKA VIHAMIELISESSÄ SUOMESSA
Vallankumousvuosi 1917 mullisti kuitenkin Godzinskyjen elämän. Keväällä 1920 perheen onnistui paeta henkensä kaupalla Suomeen. Samoihin aikoihin perhe hajosi. Äiti vetäytyi sukulaistensa luo Suur-Merijoen kartanoon Viipurin lähellä ja sieltä myöhemmin Wieniin. Isä, lapset George ja Elise sekä sveitsiläinen kotiopettaja löysivät turvapaikan Imatralta.
Georgella ja hänen pikkusiskollaan alkoi uusi vaihe äidittöminä, köyhinä emigranttilapsina maassa, jonka kieliä he eivät osanneet, ja jossa vallitsi venäläisvastaisuus. Godzinskyjen perheessä puhuttiin ranskaa, puolaa ja venäjää.
Musikaalisesti huippulahjakas George pääsi 16-vuotiaana Helsingin Konservatorioon. Hyvin pian hän toimi opintojen ohessa Suomalaisessa Oopperassa korrepetiittorina ja keikkaili muusikkona ravintolaorkestereissa.
Myös vastaperustettu Yleisradio ja Radio-orkesteri tarvitsivat taitavaa nuorta muusikkoa avustamaan suoriin lähetyksiin.
Syksyllä 1935 tapahtui jotain odottamatonta: Suomalaisessa Oopperassa vieraillut maailmankuulu basso Fjodor Šaljapin kiinnitti Georgen Kaukoidän kiertueensa säestäjäksi. Kevät 1936 Shaljapinin pianistina oli mahtava sulka nuoren pianistin hattuun.
George oli tuskin kotiutunut, kun jälleen oli lähdettävä maailmalle; Berliiniin levyttämään Suomen tunnetuimman iskelmätähden, Georg Malmsténin kanssa. Samalle matkalle lähti myös harmonikkavirtuoosi Viljo Vesterinen, josta tuli Georgen henkiystävä. Pian George huomasi olevansa mukana suomalaisen kevyen musiikin ykkösketjussa.
Georgella oli 1930-luvulla tuulta purjeissa. Samalla kun hän keikkaili Malmsténin, Vesterisen ja ksylofonitaiteilija Eino Katajavuoren kanssa, siinsivät hänen silmissään maaliskuussa 1940 alkavat kapellimestariopinnot Zürichissä. Georgen suurin haave oli tulla kansainväliseksi oopperakapellimestariksi.
Talvisodan syttyminen marraskuun viimeisenä päivänä 1939 pakotti Georgen
kuitenkin hautaamaan haaveensa. Seuraavat sotavuodet kuluivat
viihdytysjoukoissa harmonikkaa soittaen ja Korsuorkesteria johtaen.
LUKIJOIDEN APUA KAIVATAAN
Christian de Godzinskyn mukaan blogin tarkoituksena on julkaista varsinkin sellaista kiinnostavaa materiaalia, joka ei tule mahtumaan elämäkerran kansien väliin. Godzinskyjen perhealbumeissa esiintyykin paljon Christianille ja hänen veljilleen tuntemattomia kasvoja ja paikkoja. "Niiden kohdalla kaivattaisiin lisää tietoa. Ajatuksena on, että tämän blogin kautta saataisiin apua tunnistamiseen ja lisätietoja lukijoilta", Christian kertoo.
|
| Kapellimestari George de Godzinsky Suomen Kansallisoopperan orkesterimontussa 30. huhtikuuta 1959. Museovirasto. |
Lue ensimmäinen blogi
Pikku-George hellytti äitinsä laulamalla
Tutustu Yle Soivassa arkistossa
George de Godzinskyn musiikkiin
Teksti: Tiina-Maija Lehtonen
MAESTRO GEORGE DE GODZINSKYS LIV - INNEHÅLLSFÖRTECKNING
|
|
MAESTRO GEORGE DE GODZINSKYS LIV
Den här bloggen innehåller unikt material om dirigenten, kompositören,
arrangören och pianisten George de Godzinskys (1914-1994) liv:
fotografier, brev och vykort, konsertprogram, recensioner, berättelser och
personskildringar från konstens och underhållningens värld.
Bloggen uppdateras ständigt och nytt innehåll läggs till regelbundet. Häng med på resan och följ hur den här berättelsen utvecklas med tiden.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. Tidig barndom i S:t Petersburg 1914-1920
1.1. Lille George väckte sin mors ömhet med sin sång
1.2.
Polska finansingenjören Franciszek de Godzinsky
1.3.
Pianisten Maria Neuschellers förmögna familj
1.4.
Mytomspunna Suur-Merijoki var George de Godzinskys mormors hem
1.5.
Barndomen i revolutionens och inbördeskrigets St Petersburg
1.6.
Petrograd 1914 - 1920
2. Flykten till Finland och hemmet i Imatra 1920 - 1923
2.1.
Familjen Godzinskys flykt från St Petersburg till Finland
2.2. Georges mor Maria Neuscheller lämnar sin familj och blir konsertpianist
2.3.
Flyktingbarnen Godzinsky i den Finska vintern
2.4.
Till Onnela i Imatra
2.5.
George: "I Onnela kände jag för första gången trygghet"
2.6.
George: "Blomstervalsen på horngrammofonen var det vackraste jag hade hört"
2.7.
Farväl Onnela
3. Skolåren i Helsingfors 1923 - 1930
3.1.
Till ett nytt hem i Brunnsparken och en rysk skola
3.2.
Neuschellers avstår från Suur-Merijoki
3.3.
Lill-Ryssland mitt i Helsingfors
3.4.
Georges första pianolärare var Nikolai van der Pals
3.5.
Franciszek de Godzinsky blir restaurangmusiker
3.6.
Franciszek de Godzinsky hamnar i gräl med sina musiker
3.7. Den musikaliske pojken hittar sig själv
4. En musikstuderandes bråda dagar 1930 - 1935
4.1.
George byter från skolan till Konservatoriet
4.2.
Georgesta blir restaurangmusiker vid 17 års ålder
4.3.
George får in en fot till Rundradion
4.4.
George arrangerar på gehör dansmusik från den stora världen
4.5.
George: "Viborg var som min andra hemstad"
4.6.
Emigranternas kulturevenemang och ryska baletten
4.7.
Finska Operans repetitionspianist möter de stora maestrorna
4.8.
George för första gången i Polen 1934: "Jag är en polack, här är mitt
hemland"
4.9.
Emigranttipojkarnas dansorkester Livady
5. Som pianist till den världsberömde Feodor Shaljapin i Fjärran Östern 1935-1936
5.1.
Den världsberömde bassångaren Feodor Shaljapin tar med unge George på turné till Fjärran Östern
5.2.
Julen 1935 på Medelhavet
5.3.
I början av januari 1936 plöjer Hakone Maru Indiska oceanen som har blivit het som en ugn
5.4.
Januari 1936: Shanghai, Hongkong och slutligen framme i Japan
5.5. Tokyo februari 1936: Första konserterna i Japan och inspelning för skivbolaget Victor
5.6. Osaka februari 1936: vilda turnéplanerna utvidgas till Filippinerna, Hawaii och Amerika
5.7. Från slutet av februari till början av mars 1936: från Japan tillbaka till Shanghai och därifrån vidare till Manchuriet
5.8. Shaljapin har blivit sjuk och börjar tröttna på hela turnén - i Kina, Manchuriet från slutet av mars till början av april 1936
5.9. Skandal i Shanghai – början av april 1936
5.10. Fjärran Östern-turnén med den ryske basisten Feodor Shaljapin går mot sitt slut - Japan april-maj 1936
5.11. Hemresan börjar: "Jag sjunger och hoppar av glädje!" - Maj-Juni 1936
6. I spetsen av den finska underhållningsmusiken 1936 - 1939
6.1.
Inspelnings- och OS-resa till Berlin 1936
6.2.
George blir dragspelsvirtuosen Viljo Vesterinens repetitör
6.3.
George och saxofonviruosen Matti Rajula har skoj på radion
6.4.
George och Harmony Sisters träffas i Viborg 1937
6.5.
Annikki Arni sjunger Georges kompositioner i radion och på skiva
6.6.
Georges första sommarturné i Finland - Lennokki 1937
6.7 George om sin framtid 1938: ”Till Wien för att studera orkesterdirigering och komposition”
6.8. George som stjärnballerinan Lucia Nifontovas ackompanjatör våren 1938
6.9 Georges första filmmusik: Nyrki Tapiovaaras Den stulna döden
6.10. Inspelning i Köpenhamn och musikfarsen Kaksi Vihtoria 1938
6.11. George gör sin debut som dirigent för Viborgs symfoniorkester 1939
6.12. Fyra pojkars sommarturné 1939: Malmstén, Vesterinen, Katajavuori och Godzinsky
6.13. George besöker den ryska sång- och musikefestivalen i Petseri 1939
6.14. Georges och filmregissören Nyrki Tapiovaaras samarbete fortsätter 1939
6.15. George komponerar en schlagerhit hösten 1939: ”Sulle salaisuuden kertoa mä voisin - är till minnet av en vacker kärlekshistoria”
6.16. George 30 november 1939: "Jag befann mig i ändan av Hesperiagatan när den första bomben exploderade"
6.17. Pianistmamman Maria Neuscheller flyr naziarmén och flyttar 1938 från Wien till Zürich
7. Krigsårens underhållare 1939 - 1944
7.1. Vinterkriget december 1939: George i Helsingfors hemvärn
7.2. Vinterkriget januari 1940: George med Landets Skydd på underhållningsturné i Lappland
7.3. Vinterkriget februari 1940: George med Landets Skydd på underhållningsturné vid Karelska näset
7.4. Vinterkriget mars 1940: George kallas in till militärtjänstgöring
7.5. Mellanfreden våren-sommaren 1940: George i militärtjänst i Vasa
7.6. Mellanfreden 1940: George komponerar filmmusik för Suomi-Filmi och Eloseppo
7.7. Mellanfreden 1941: George komponerar musiken till Toivo Särkkäs succéfilm En vandrades vals
7.8. Mellanfreden februari-mars 1941: George komponerar musiken till Ilmari Unhos film Poretta
7.9. Mellanfreden mars-juni 1941: George komponeran musiken till Orvo Saarikivis film Den allvarlige hornblåsaren
7.10. Fortsättningskriget juni-september 1941: George ackompanjerar gudstjänsten i Räisälä kyrka på dragspel
7.11. Fortsättningskriget september-oktober 1941: George leder en underhållningsturné i Lappland Lapissa
7.12. Fortsättningskriget november-december 1941: Georges vals Äänisen aallot föds mitt under kriget
7.13. Fortsättningskriget 1941: George komponerar Katupoikien laulu till Toivo Särkkäs film Ministern är lycklig
7.14. Fortsättningskriget januari-februari 1942: George på soldataftnar och underhållningturné med Harmony Sisters
7.15. Fortsättningskriget 1942: Georg Malmstén spelar in Äänisen aallot i Berlin
7.16. Fortsättningskriget mars-maj 1942: Harmony Sisters spelar in Sulle salaisuuden kertoa mä voisin
7.17. Fortsättningskriget maj-juni 1942: Matti Jurva, Eero Väre och Ture Ara spelar in under Georges ledning för skivmärket Kristalli
7.18. Fortsättningskriget juni-december 1942: Lilla Annikki
7.19. Fortsättningskriget juni-december 1942: George arrangerar Geschwister Waltonens tyska program
7.20. Fortsättningskriget augusti 1942: George komponerar musiken till Ilmari Unhos thrillerkommedi Död man blir kär
7.21. Fortsättningskriget augusti-september 1942: George komponerar musiken till Jorma Nortimons film Syndens bomärke
7.22. Fortsättningskriget oktober-december 1942: Georges succélåtar 'Katupoikien laulu', 'Muistoja Syväriltä' och 'Sulle kauneimman lauluni laulan' på skiva
7.23. Fortsättningskriget januari-mars 1943: George komponerar musiken till Risto Orkos militärfarss Jees och just
7.24. Fortsättningskriget mars–maj 1943: George dirigerar Grevinnan Mariza på Finlands Nationalopera
7.25. Fortsättningskriget juni 1943: Georges och Annikki Vuokniemis olyckliga kärlekshistoria
7.26. Fortsättningskriget juni-juli1943: Filmstjärnan Lizzi Waldmüller i Helsingfors
7.27. Fortsättningskriget juli-september 1943: Vapenbrödra-aftnarnas hektiska kapellimästare
10. Turnémemoarer 1953
10.1. Turnémemoarer 1953: Från Helsingfors till Paris 11-15 december 1935
10.2. Turnémemoarer 1953: Fyra dagar i Paris i december 1935
10.3. Turnémemoarer 1953: Från Marseille till Suez 20–25 december 1935
10.4. Turnémemoarer 1953: Port Said och Suezin kanal 25-27 december 1935
10.5. Turnémemoarer 1953: Repetitionerna med maestro Shaljapin fortsatte på de tropiska vattnen
10.6. Turnémemoarer 1953: Berättelser från Colombo den 6 januari 1936 och vidade till Singapore
10.7. Turnémemoarer 1953: I Singapore 12–14 januari och i Hong Kong 18 januari 1936
10.8. Turnémemoarer 1953: Sista etappen före ankomsten till Japan den 23 januari 1936
10.9. Turnémemoarer 1953: Med tåg från Osaka till Tokyo och den första konserten den 27 januari 1936
10.10. Turnéminnen 1953: Fler konserter i Tokyo och inspelning för RCA Victor den 6 februari 1936
10.11. Turnémemoarer 1953: Konserter i Osaka och programmet för de kommande månadernas turné preciseras
10.12. Turnémemoarer 1953: Succékonserten i Shanghai den 21 februari
10.13. Turnémmemoarer 1953: Syndiga Shanghai och Feodor Shaljapins stora löften
10.14. Turnémemoarer 1953: Från Shanghai till Harbin den 2–6 mars
10.15. Turnémemoarer 1953: Den insjuknade Feodor Shaljapin anländer till Harbin, George får extra ledigt och blir förälskad
10.16. Turnémemoarer 1953: Feodor Shaljapin tillfrisknar och George utsätts för ett nytt eldprov
10.17. Turnémemoarer 1953: Från Harbin via Dalian och Tianjin till Peking
10.18. Turnémemoarer 1953: Tågresa genom Kina från Peking till Shanghai 4–8 april
10.19. Turnémemoarer 1953: Påsk och tredje gången i Shanghai – nu besvikelsens och skandalens stad 8–15 april
10.20. Turnémemoarer 1953: Återigen i Japan. George blir allvarligt sjuk, turnén avslutas och George återvänder ensam till Europa
BIOGRAFI UNDER ARBETE
Bloggen publiceras av Christian de Godzinsky, George de Godzinskys son, och journalisterna Tiina-Maija Lehtonen och Laila Tarpila, som för närvarande arbetar på en biografi om maestron.
Våren 2022 publicerade Lehtonen och Tarpila boken ” Tutkimaton Boris Sirpo ja Viipurin musiikin menestystarina, utgiven av Siltala. Den armeniske violinisten Boris Sirpo, som hade bosatt sig i Viborg 1914, var en av den unge Georges viktigaste uppbackare. I februari 1939 gav Sirpo George uppdraget att dirigera sin symfoniorkester, Viipurin Ystäväin Orkesteri, vilket var Georgs debut som kapellmästare. George brukade säga ”Viborg var min andra hemstad.”
GEORGE DE GODZINSKY LEVDE MITT I HISTORIENS TUMULT
George de Godzinsky var kompositör till många evergreens - Sulle salaisuuden kertoa mä voisin, Katupoikien laulu, Äänisen aallot, Pohjolan yö, Sulle kauneimmat lauluni laulan. Han komponerade också musiken till mer än 60 filmer, bland annat till En vandrares vals [Kulkurin valssi].
Han var också en hyllad balett-, operett- och underhållningsdirigent och chef för Radions underhållningsorkester, som grundades 1953. På 1960-talet gjorde Godzinskys program Sävelkansio i den nystartade televisionen honom till den leende maestron som hela folket kände till.
Som suverän pianist var Godzinsky en pålitlig ackompanjatör, stöd och tillflykt för otaliga sångare. Han var en språkligt kunnig gentleman som var den förste att anlitas som partner för internationella artister som besökte Finland.
Godzinsky var en mångsidig yrkesman, garvad vid Helsingfors konservatorium. Han var en skicklig arrangör som följde de senaste trenderna och var den musikaliska experten bakom bl.a. Harmony Sisters och Kipparikvartetti.
När vinterkriget bröt ut anmälde sig Godzinsky som frivillig för att
följa med den första underhållningstruppen till fronten i Lappland, genom
frost och mörker ända till Petsamo. Under andra världskriget
ackompanjerade han psalmer på sitt dragspel i sönderbombade Räisäläs kyrka
samt psalmer och marschsånger under bar himmel nära frontlinjerna.
SON TILL EN RIK FAMILJ I ST PETERSBURG
George de Godzinsky föddes i S:t Petersburg den 5 juli 1914. Han avled i Esbo den 23 maj 1994, strax före sin 80-årsdag.
George levde mitt i historiens turbulens och fick uppleva många dramatiska vändningar i sitt liv. Bara tre veckor efter hans födelse bröt första världskriget ut.
Georges far var polska finansingenjören Franciszek de Godzinsky, och hans mor var Maria, dotter till
Maximilian Othmar Neuscheller, en förmögen gummifabrikant. I hallen
i hans förmögna barndomshem stod två flyglar som hans föräldrar spelade på
tillsammans. Modern studerade vid kejserliga konservatoriet i S:t
Petersburg för den berömde Alexander Siloti och siktade på att bli
konsertpianist.
SOM FATTIG EMIGRANTPOJKE I ETT FIENTLIGT FINLAND
Men revolutionen 1917 förändrade livet totalt för familjen Godzinsky. Våren 1920 lyckades familjen fly för sina liv till Finland. Ungefär vid samma tid splittrades familjen. Modern drog sig tillbaka till sina släktingars gods i Suur-Merijoki nära Viborg och därifrån vidare till Wien. Fadern, barnen George och Elise samt deras schweiziska guvernant tog sin tillflykt till Imatra.
George och hans yngre syster inledde en ny fas som moderlösa, fattiga emigrantbarn i ett land vars språk de inte talade och där ryssfientlighet rådde. Familjen Godzinsky talade franska, polska och ryska.
George var musikaliskt begåvad och antogs vid 16 års ålder till Helsingfors konservatorium. Mycket snart arbetade han som korepetitör på Finska Operan och uppträdde som musiker i restaurangorkestrar.
Den nygrundade Rundradion och Radioorkestern behövde också en begåvad ung musiker som kunde assistera vid direktsändningar.
På hösten 1935 hände något oväntat: Feodor Shaljapin, den världsberömda bassångaren som besökte Finska Operan, engagerade George som ackompanjatör för sin turné i Fjärran Östern. Våren 1936 som Shalyapins pianist var en fantastiskt stor fjäder i hatten för den unge pianisten.
George hade knappt funnit sig tillrätta förrän han var tvungen att ge sig ut i världen igen; till Berlin för att spela in skivor med Finlands mest kända schlagerstjärna, Georg Malmstén. Med på samma resa följde dragspelsvirtuosen Viljo Vesterinen, som blev Georges själsvän. Snart hittade George sig i toppskiktet av den finska underhållningsmusiken.
George hade vind i seglen på 1930-talet. Samtidigt som han turnerade med Malmstén, Vesterinen och xylofonisten Eino Katajavuori hade George siktet inställt på dirigentstudierna i Zürich, som inleddes i mars 1940. Georges största dröm var att bli en internationell operadirigent.
Utbrottet av vinterkriget den sista november 1939 tvingade dock George
att begrava sina drömmar. De följande krigsåren tillbringade han i
underhållningtrupperna, där han spelade dragspel och ledde
Korsuorkestern.
LÄSARNAS HJÄLP ÖNSKAS
Enligt Christian de Godzinsky är syftet med bloggen att publicera
intressant material, särskilt sådant som inte får plats mellan pärmarna i
en biografi. I Godzinskys familjealbum finns många ansikten och platser
som är okända för Christian och hans bröder. ”Det skulle behövas mer
information om dessa. Tanken är att försöka utnyttja den här bloggen för
att hjälpa till med identifieringen och för att få mer information från
läsarna", säger Christian.
|
| Kapellmästaren George de Godzinsky i Finska Nationaloperans orkesterdike den 30 april 1959. Museiverket. |
Läs den första bloggen: Lilla George uppvaktade sin mor med sång
Upptäck George de Godzinskys musik i YLEs Elävä Arkisto
Text: Tiina-Maija Lehtonen
Svensk översättning: Christian de Godzinsky









