Georgen ensimmäinen piano-opettaja Nikolai van der Pals

Kapellimestari, musiikkitiedemies ja sukulainen Nikolai van Gilse van der Pals oli 11-vuotiaan George de Godzinskyn ensimmäinen varsinainen pianonsoiton opettaja. Museovirasto / Fazerin konserttitoimiston kokoelma.

På svenska

George de Godzinsky tutustui pianon koskettimiin jo pikkupoikana perheen asuessa Pietarissa. Seuraavaksi hän sai opastusta pianonsoittoon isältään, harrastajapianisti Franciszek de Godzinskylta. Vasta 1925 Georgen ollessa 11-vuotias ja perheen asuessa Helsingin Kaivopuistossa poika sai ensimmäisen varsinaisen pianonsoiton opettajansa. Hän ryhtyi ottamaan yksityistunteja Nikolai van der Palsilta.
 
"Hän oli hollantilainen kapellimestari Gilse van der Pals, emigrantti hänkin. Täällä hän johti usein kaupunginorkesteria. Oli opiskellut Pietarissa, tunsi isäni hyvin ja oli minulle sukua äidin puolelta", Godzinsky on kertonut myöhemmin. 

Nicolaus Ferdinand van Gilse van der Pals oli sekä pianisti, kapellimestari että musiikkitieteen tohtori. Hän toimi 1920-luvulla kapellimestarina Helsingin Ruotsalaisessa teatterissa ja Helsingin Orkesteriyhdistyksen harrastajien sinfoniaorkesterissa sekä musiikkiarvostelijana Hufvudstadsbladetissa.

Helsingin Orkesteriyhdistyksen hyväntekeväisyyskonsertti Konservatoriolla 1938. Nikolai van der Pals istuu kapellimestarikorokkeella. Museovirasto / Fazerin konserttitoimiston kokoelma.


HOLLANTILAIS-TANSKALAINEN VAN DER PALSIN PERHE PIETARISTA

Opettaja ja oppilas olivat myös sukua keskenään. Nikolai oli Georgen äidinäidin Cornelia Othmar Neuschellerin, omaa sukuaan van Gilse van der Palsin serkun poika. Lisäksi Nikolain isä, hollantilainen Hendrik van Gilse van der Pals (1856-1928) oli ollut Georgen äidinisän, Maximilian Othmar Neuschellerin (1859-1919) läheinen ystävä ja yhtiökumppani Leopold Neuschelleriltä perityn kauppahuoneen ja Treugolnikin kumitehtaan johdossa.

Hendrik van der Pals solmi avioliiton tanskalaisen Lucia Johannesenin kanssa, ja perheeseen syntyi kuusi lasta, pojat Leopold, Maximilian ja Nikolai ja tyttäret Henriett, Lucy ja Emmy. Kunnioituksesta hyväntekijäänsä Leopold Neuschelleriä kohtaan molemmat perijät antoivat vanhimmille pojilleen nimeksi Leopold. Toiseksi vanhimmille pojilleen he antoivat toistensa nimet. Lucia-äidiltä van der Palsin lapset perivät musikaalisuuden, äidinisä Julius Johannesen oli Pietarin keisarillisen konservatorion kontrapunktin opettaja.

Hendrik ja Lucia van der Pals lapsineen. Leopold van der Palsin perhearkisto.

Pietariin asettunut hollantilainen liikemies Hendrik van Gilse van der Pals lapsineen. Perheen nuorin poika Nikolai toimi myöhemmin Georgen ensimmäisenä pianonsoiton opettajana. Leopold van der Palsin perhearkisto.


LOHJAN PALONIEMI

Van der Palsit vierailivat Suomessa usein, sillä Hendrik oli hankkinut perheelleen kesäpaikaksi Lohjalta Paloniemen tilan 1897. Seuraavana vuonna hän ryhtyi rakennuttamaan Paloniemeen uutta päärakennusta, jugendlinnaa, jonka suunnittelivat arkkitehdit Eliel Saarinen, Herman Gesellius ja Armas Lindgren. Osittain kaksikerroksinen, osin kolmikerroksinen rakennus valmistui 1900. Alakerrassa oli 11, ja yläkerrassa 16 huonetta. Arkkitehtien piirustuspöydillä suunniteltiin myös huvilan sisustus. Huonekalut valmisti porvoolainen huonekalutehdas Iris.

Eliel Saarisen, Herman Geselliuksen ja Armas Lindgrenin Hendrik van der Palsille suunnittelema Paloniemen jugendlinna Lohjalla. Lohjan Museo.


Jugendhuvilan lisäksi Paloniemeen kuului talousrakennuksia, kivinavetta, tiilinen makasiini, mylly, meijeri ja laaja puisto. Paloniemen innoittamana myös Maximilian Othmar Neuscheller osti maatilan Viipurin läheltä Tienhaarasta ja tilasi arkkitehtikolmikolta jugendlinnan suunnitelmat. - Lue Tarunhohtoinen Suur-Merijoki oli George de Godzinskyn mummola.

Van der Palsit myivät Paloniemen 1914. Jugendlinna tuhoutui tulipalossa loppiaisena 1950.


VELJEKSET LEOPOLD, MAX JA NIKOLAI

Van Gilse van der Palsin perheen vanhin poika, 1884 syntynyt Leopold herätti 12-vuotiaana huomiota niin taitavana improvisoijana, että äidinisä ryhtyi opettamaan pojalle säveltämistä. Leopold lähti Venäjältä 19-vuotiaana 1903. Hän matkusti jatkamaan musiikkiopintojaan Sveitsin Lausanneen ja valmistui säveltäjäksi 1907. Seuraavaksi hän siirtyi Berliiniin, missä Berliinin filharmonikot kantaesittivät hänen ensimmäisen sinfoniansa 1909. Maailmansodan sytyttyä Leopold palasi Sveitsiin ja 1920-luvulla hän oleskeli useilla paikkakunnilla eripuolilla Saksaa ja Sveitsiä. - Lue lisää säveltäjä Leopold van der Pals.

Veljekset säveltäjä Leopold (vasemmalla) ja kapellimestari Nikolai, isä Hendrik ja Nikolain puoliso Saga 1920-luvulla. Tehtailija Hendrik van der Pals kuoli 1928. Leopold van der Palsin perhearkisto.


Perheen toiseksi vanhin poika, 1885 syntynyt Maximilian opiskeli ensin Pietarin yliopistossa oikeustiedettä. Kun yliopisto poliittisista syistä suljettiin 1905, Max siirtyi Zürichiin opiskelemaan kansantaloustiedettä ja kotieläin- ja maanviljelysoppia. Hän väitteli tohtoriksi 1908 aiheenaan Suomen maatalousosuuskuntatoiminta.

Palattuaan Pietariin Max oli ensin isänsä ja Maximilian Othmar Neuschellerin Treugolnik-yhtiön palveluksessa. Maatalous kiinnosti häntä kuitenkin enemmän kuin kumiteollisuus, hän muutti Suomeen ja osti maatilan Hiitolasta. Hän otti hoitaakseen myös isänsä omistamat Laakspohjan kartanon Lohjalla ja Pyhäniemen kartanon Hollolassa.

Aikaansaapa Max van der Pals perusti muun muassa Lohjan Teurastamo Oy:n ja Pietariin maitoa myyvän Suomen Maito Oy:n samalla kun hänestä 1912 tuli Lohjan Kalkkitehdas Oy:n suuromistaja. Keväällä 1918, sisällissodan loppuvaiheessa hän organisoi Tampereella ryöstettyjen ja poltettujen maatilojen viljelytyöt. Kun isä perusti liiketuttujensa kanssa 1925 Treugolnikin Suomen tytäryhtiön, Maxista tuli Savion Kumitehdas Oy:n toimitusjohtaja.

Nuorin veli, 1891 syntynyt Nikolai opiskeli ensin Pietarin keisarillisessa konservatoriossa pianonsoittoa samalla opettajalla kuin Georgen vanhemmat, Aleksandr Silotilla, ja siirtyi sitten jatkamaan opintojaan Leipzigin yliopistoon. Hän väitteli 1914 tohtoriksi aiheenaan Nikolai Rimski-Korsakovin musiikki. Maailmansodan sytyttyä Nikolai palasi Pietariin. Suomeen hän pakeni vallankumouksen jälkeen 1918.

Piano-oppilas George de Godzinsky Kaivopuiston kodin terassilla. Godzinskyn perhearkisto.


GEORGEN OMALAATUINEN PIANOTEKNIIKKA

Kun Nikolai van der Pals ja George de Godzinsky aloittivat yhteiset pianotunnit 1925, opettaja ei pitänyt lainkaan oppilaan omin päin kehittämästä pianotekniikasta, jossa peukaloa käytettiin vain harvoin. Puolentoista vuoden ajan Nikolai yritti epätoivoisesti korjata Georgen käden asentoa. “Mutta oli liian myöhäistä muuttaa sitä. Minulla oli oma virtuoosinen tekniikkani”, Godzinsky on kertonut haastattelussa 1980-luvun lopulla.

Pianonsoiton lisäksi Nikolai opetti Georgelle myös musiikin teoriaa ja kenraalibassoa, sillä poika oli innostunut säveltämisestä. Georgen kynästä syntyi lukuisia pieniä, romanttisia salonkitansseja.

Tammikuun 16. päivänä 1930 Nikolai van der Pals johti yliopiston juhlasalissa Helsingin kaupunginorkesteria. Solistina esiintyi kansainvälinen suomalainen koloratuurisopraano Pia Ravenna. Konserttiohjelmaan sisältyi myös Leopoldin sävellys. Helsingin kaupunginmuseo.

Lue seuraavaksi Franciszek de Godzinskysta tulee ravintolamuusikko
 
Teksti: Tiina-Maija Lehtonen
 
 

GEORGES FÖRSTA PIANOLÄRARE VAR NIKOLAI VAN DER PALS

Dirigenten, musikvetenskapsmannen och släktingen Nikolai van Gilse van der Pals var 11-årige George de Godzinskys första egentliga pianolärare. Museiverket / Fazers konsertsamling.


George de Godzinsky kom i kontakt med pianoklaviaturen redan som liten pojke när familjen bodde i S:t Petersburg. Därefter lärde han sig spela piano tillsammans med sin far, amatörpianisten Franciszek de Godzinsky. Det var först 1925, när George var 11 år då familjen bodde i Brunnsparken i Helsingfors, som pojken fick sin första egentliga pianolärare. Han började ta privatlektioner av Nikolai van der Pals.

Nicolaus Ferdinand van Gilse van der Pals var pianist, dirigent och doktor i musikvetenskap. På 1920-talet fungerade han som dirigent för Svenska Teatern i Helsingfors och Helsingfors Orkesterförenings symfoniorkester samt som musikkritiker på Hufvudstadsbladet.


Helsingfors orkesterförenings välgörenhetskonsert på Konservatoriet 1938. Nikolai van der Pals sitter på dirigentpodiet. Museiverket / Fazer Konserthusets samling.


DEN HOLLÄNDSK-DANSKA FAMILJEN VAN DER PALS FRÅN
ST PETERSBURG

Läraren och eleven var även släkt. Nikolai var Georges mormors, Cornelia Othmar Neuschellers (född van Gilse van der Pals) kusins son. Dessutom hade Nikolais far, holländaren Hendrik van Gilse van der Pals (1856-1928), varit en nära vän och partner till Georges morfar, Maximilian Othmar Neuscheller (1859-1919), i förvaltningen av handelshuset och gummifabriken Treugolnik som han hade ärvt av Leopold Neuscheller.

Hendrik van der Pals gifte sig med danska Lucia Johannesen och fick sex barn, sönerna Leopold, Maximilian och Nikolai samt döttrarna Henriett, Lucy och Emmy. Av respekt för sin välgörare Leopold Neuscheller döpte de båda arvingarna sina äldsta söner till Leopold. De namngav sina näst äldsta söner efter varandras namn. Barnen van der Pals ärvde sin musikalitet från sin mor Lucia; deras morfar Julius Johannesen var lärare som undervisade i kontrapunkt vid det kejserliga konservatoriet i S:t Petersburg.

Hendrik och Lucia van der Pals och deras barn. Leopold van der Pals familjearkiv.

   


PALONIEMI I LOJO

Familjen van der Pals besökte ofta Finland, eftersom Hendrik 1897 hade förvärvat gården Paloniemi i Lojo som sommarställe för sin familj. Året därpå påbörjade han arbetet med en ny huvudbyggnad i Paloniemi, ett jugendslott ritat av arkitekterna Eliel Saarinen, Herman Gesellius och Armas Lindgren. Byggnaden, som delvis var i två våningar och delvis i tre våningar, stod färdig år 1900. Det fanns 11 rum i nedre våningen och 16 i den övre. Arkitekternas ritbord användes också för att utforma villans interiör. Möblerna tillverkades av möbelfabriken Iris i Borgå.

Paloniemi jugendslottsvilla i Lojo, ritad av Eliel Saarinen, Herman Gesellius och Armas Lindgren för Hendrik van der Pals. Lojo museum.


Förutom jugendvillan omfattade Paloniemi även ekonomibyggnader, en ladugård i sten, ett tegelmagasin, en kvarn, ett mejeri och en vidsträckt park. Inspirerad av Paloniemi köpte Maximilian Othmar Neuscheller också en gård i Tienhaara nära Viborg och gav arkitekttrion i uppdrag att göra upp ritningar för Jugendslottet i Suur-Merijoki. - Läs Tarunhohtoinen Suur-Merijoki oli George de Godzinskyn mummola.
Van der Pals sålde Paloniemi 1914. Jugendslottet förstördes i en brand i slutet av 1950.


BRÖDERNA LEOPOLD, MAX OCH NIKOLAI

Den äldste sonen i familjen Van Gilse van der Pals, Leopold, född 1884, väckte uppmärksamhet vid 12 års ålder som en så skicklig improvisatör att hans morfar började lära honom att komponera. Leopold lämnade Ryssland vid 19 års ålder 1903. Han reste till Lausanne i Schweiz för att fortsätta sina musikstudier och tog examen som tonsättare 1907. Därefter flyttade han till Berlin, där Berlins filharmoniker uruppförde hans första symfoni 1909. Efter första världskrigets utbrott återvände Leopold till Schweiz och under 1920-talet bodde han på olika platser i Tyskland och Schweiz. - Läs mer: säveltäjä Leopold van der Pals.

Bröderna Leopold (t.v.), kompositör, och dirigenten Nikolai, far Hendrik och Nikolais hustru Saga på 1920-talet. Tonsättaren Hendrik van der Pals dog 1928. Leopold van der Pals familjearkiv.


Maximilian, den näst äldste sonen i familjen, född 1885, studerade först juridik vid universitetet i S:t Petersburgs. När universitetet stängdes av politiska skäl 1905 flyttade Max till Zürich för att studera ekonomi samt hushålls- och jordbruksvetenskap. Han doktorerade 1908 på ett ämne som handlade om jordbrukskooperativer i Finland.

När Max återvände till S:t Petersburg arbetade han först för sin far och Maximilian Othmar Neuschellers företag Treugolnik. Han var dock mer intresserad av jordbruk än av gummi-industrin och flyttade till Finland, där han köpte en gård i Hiitola. Han tog också över Laakspohja herrgård i Lojo och Pyhäniemi herrgård i Hollola, som båda ägdes av hans far.

Under tiden grundade den åstadkommande Max van der Pals Lohjan Teurastamo Oy  och Suomen Maito Oy, som sålde mjölk till bl.a. S:t Petersburg, samtidigt som han blev 1912  majoritetsägare i Lohjan Kalkkitehdas Oy. Våren 1918, i slutet av inbördeskriget, organiserade han uppodlingen av plundrade och brända gårdar i Tammerfors. År 1925, när hans far och hans affärsbekanta grundade Treugolniks finska dotterbolag, blev Max verkställande direktör för  Savion Kumitehdas Oy.

Hans yngste bror Nikolai, född 1891, studerade först piano vid det kejserliga konservatoriet i S:t Petersburg med samma lärare som Georges föräldrar, Aleksandr Siloti, och fortsatte sedan med studier vid universitetet i Leipzig. År 1914 disputerade han på en avhandling om Nikolai Rimsky-Korsakovs musik. Efter andra världskrigets utbrott återvände Nikolai till S:t Petersburg. Efter revolutionen 1918 flydde han till Finland.


Pianisteleven George de Godzinsky på terrassen till sitt hem i Brunnsparken.
Familjen Godzinskys arkiv.


GEORGES SÄREGNA PIANOTEKNIK

När Nikolai van der Pals och George de Godzinsky började 1925 sina gemensamma pianolektioner gillade läraren inte den pianoteknik som eleven själv hade utvecklat och där han sällan använde tummen. Under ett och ett halvt år försökte Nikolai desperat korrigera Georges handläge. ”Men det var för sent att ändra på det. Jag hade min egen virtuosa teknik", sa Godzinsky i en intervju i slutet av 1980-talet.

Förutom piano undervisade Nikolai också George i musikteori och generalbas (en slags notskrift), eftersom pojken var intresserad av att komponera. Från Georges penna kom ett flertal små, romantiska salongsdanser.


Den 16 januari 1930 dirigerade Nikolai van der Pals Helsingfors stadsorkester i universitetets festsal. Solist var den internationella finska koloratursopranen Pia Ravenna. Konsertprogrammet innehöll också en komposition av Leopold. Helsingfors stadsmuseum.

Läs som näst Franciszek de Godzinsky blir restaurangmusiker
 
Text: Tiina-Maija Lehtonen
Översättning: Christian de Godzinsky

Suositut tekstit

Kuva

Imatralle Onnelaan

Kuva

Hyvästi Onnela