Skandaali Shanghaissa – huhtikuun alku 1936
George de Godzinsky saapuu Kaukoidän kiertueella kolmannen kerran Shanghaihin huhtikuun alussa 1936. Hän kävi kaupungissa ensimmäisen kerran kuuluisan venäläisbasson Fjodor Šaljapinin kanssa tammikuussa, kun Kaukoidän kiertue oli alkamassa. Silloin ei vielä pidetty yhtään konserttia vaan matka jatkui kohti Japania.
Toisen kerran seurue vieraili Shanghaissa helmikuun lopussa, viipyi viikon verran ja piti kaksi konserttia.
Shanghaista matka jatkui maaliskuun alussa Mantšuriaan ja Kiinaan, missä viivyttiin kuukauden verran ja konsertoitiin neljässä kaupungissa, Harbinissa, Dairenissa (nyk. Dalian), Tientsinissä ja Pekingissä.
Nyt on huhtikuun alku ja Georgen ja Šaljapinin on määrä konsertoida Shanghaissa 9. tai 15. huhtikuuta. Aluksi kaikki on hyvin – paitsi että Georgea vaivaa sitkeä nuha – mutta lopulta yhtään konserttia ei pidetä sillä syntyy skandaali. George kirjoittaa seikkaperäisen selostuksen tapahtumista. Šaljapin on entistä haluttomampi jatkamaan kiertuetta.
George kirjoittaa edelleen yhdellä Godzinskyjen kotikielistä, ranskaksi. Shanghaissa kirjoitetuissa kirjeissä on tavallista enemmän venäjänkielisiä osuuksia. Osuudet näkyvät käännöksessä kursiivilla.
08.04.1936

Olemme nyt uudestaan Shanghaissa. Sää ei ole hyvä, sataa ja on sumuista. On
aika kuuma, +24°, kuin kesällä siellä kotona.
Päiväsaikaan kuljen ilman palttoota, mutta iltaisin laitan sen päälleni, sillä silloin on aika vilpoista ja kosteaa. Olen ollut nuhassa jo 10 päivää enkä taida päästä siitä eroon. Olen lääkinnyt itseäni, mutta mikään ei tunnu auttavan. Tämä on varmaan jokin kiinalainen nuha. Meillä on konsertti 15. huhtikuuta, kuten jo tiedättekin. Meidän on viivyttävä täällä koko viikko. Sunnuntaina on pääsiäinen, mutta juhlapyhän lähestymistä ei tunne täällä samalla tavalla kuin kotona Suomessa. Olen ajatellut teitä tänään koko päivän. On Loucian syntymäpäivä enkä saa juoda kaakaota yhdessä teidän kanssanne. Istutte varmaan ruokasalissa Marquisen perheen kanssa, sillä he eivät jätä väliin mitään tilaisuutta nauttia kahvipöydän antimista.
Kello on jo 11, ja menen nukkumaan. Suomessa kello on 4 iltapäivällä, ja te siis juhlitte parhaillaan siskoni merkkipäivää. Oletteko saaneet sähkeeni?
14.04.1936
Rakkaani, älkää ihmetelkö pitkää hiljaisuuttani. Viime päivinä on tapahtunut poikkeuksellisia asioita, enkä tiennyt mitä kirjoittaa teille. Todellakaan.
Tässä tulee seikkaperäinen kuvaus kaikesta tapahtuneesta.
Yhtenä päivänä Fed. Iv:in luo tuli delegaatio, joka pyysi, että hän esiintyisi ilmaiseksi Shanghain varattomien venäläisten tueksi järjestettävässä hyväntekeväisyyskonsertissa. Fed. Iv. luonnollisesti kieltäytyi, ja nuo ihmiset poistuivat melko hämmentyneinä, sillä he olivat olleet aivan varmoja siitä, että Šaljapin olisi myöntynyt mielellään.
No, seuraavana päivänä tuli Fed. Iv:lle osoitettu kirjattu kirje, jossa sanottiin "Koska ette voi laulaa palkkiotta, lahjoittakaa vaikka 1000 $ köyhille. Sehän ei tunnu teillä missään.". Ette voi kuvitellakaan, minkälaisen raivokohtauksen Fed. Iv. sai lukiessaan kirjeen. Se palautettiin lähettäjälle.
Sitten sanomalehdet aloittivat. North China Daily Newsissä oli pääsiäissunnuntaina artikkeli, jossa uhattiin boikotilla Šaljapinin konserttia ja ihmeteltiin, ettei hän venäläisenä voi auttaa hädänalaisia maanmiehiään.
Seuraavana päivänä monet ihmiset palauttivat mielenosoituksellisesti pääsylippunsa ja lähettivät pääsylipun hintaa vastaavan kuuden dollarin rahasumman hyväntekeväisyyskomitealle. Ymmärrätte varmaan kaiken tämän yhtä hyvin kuin minäkin.
Maanantaina venäjänkieliset sanomalehdet asettuivat Fed. Iv:n puolelle ja ryhtyivät puolustamaan ja selittämään konfliktia. Mutta mikään ei auttanut. Tiistaina tapahtui kaksi poikkeuksellista asiaa. Venäjänkielisessä "Meidän tie" -nimisessä lehdessä ilmestyi artikkeli, jossa todettiin suurin piirtein seuraavin sanoin: "Shaljapin on aikansa loistavin taiteilija, mutta myös loistavin huijari (!?) Kukaan taiteilijoista ei ole kahminut konserteistaan niin paljon rahaa kuin hän." Edelleen: "Shaljapinin ympärillä on juutalainen rahanhimoinen seurue (Strok, Kashuk ja minä) (Jotkut venäläiset ovat levittäneet sanaa, että Godzinsky on kaikkein juutalaisin.) Siitä todisteeksi on laskelma: lipputuotto 15.570 dollaria, salivuokra 2.000 dollaria, Shaljapinin osuus 3.000. Näiden erotus 10.000, joka jaetaan Strokin ja hänen seurueensa kesken.
Tuon edellä olevan mukaan Strok siis ansaitsisi enemmän kuin Šaljapin itse. Nuo hullut eivät huomioi koko seurueen matkasta aiheutuvia kustannuksia eivätkä muita Strokin maksettavaksi tulevia valtavia kuluja. Tiedämme toki, että tämä kiertue on hänelle tuottoisa, mutta se ei kuulu kenellekään.
Nuo ihmiset, jotka laskevat muiden taskuissa olevia rahoja, pilasivat kaiken. Mutta vielä kamalampia olivat bolševikkityyliset agitaatiolehtiset, joita useat "aktiiviryhmäksi" itseään kutsuneet henkilöt jakoivat venäläiskorttelin kaduilla. Fed. Iv:lle tuli postitse kaksi tuollaista agitaatiolehtistä, mutta emme antaneet niitä hänelle välttyäksemme skandaalilta ja jotta emme järkyttäisi häntä.
Tuon julistuksen sisältö oli sellainen, että siitä on melkein mahdotonta kirjoittaa teille. Siinä oli niin monta säädytöntä sanaa, että hiuksenne nousisivat pystyyn.
Lyhyesti: Šaljapin on laulanut Venäjän kansallislaulun polvistuneena Nikolai II:n eteen, Kansainvälisen Leninin edessä jne. Venäläiset! Boikotoikaa tätä hirviömäistä jne. taiteilijaa, joka sanoo olevansa taiteilija, mutta jonka ääni on jo mennyttä ja joka haluaa vain ottaa rahat pois niiltä vähä-älyisiltä, jotka tulevat mainosten huijaamiksi. Jatkona luki vielä että Shaljapin on isovatsainen saituri jne. jne.
Tämän myötä mitta tuli täyteen. Päätimme lähteä mahdollisimman pikaisesti tuosta pimeästä loukosta nimeltään Shanghai. Pitäkää konserttinne!
Lähdimme aamulla 15. huhtikuuta Kobeen Shanghai Maru -laivalla. Kukaan ei tiennyt lähdöstämme. Konserttia ei myöskään olisi kannattanut pitää sillä, lipuista oli myyty vain puolet.
Kirjoitan nyt kiireesti tämän kirjeen loppuun, niin saan sen postiin.
Kirjoitan seuraavalla kerralla pidemmän kirjeen, kun olemme päässeet Japaniin. Kerron silloin, miten vietin juhlapyhät ja kirjoitan myös erillisen kirjeen Loucialle. En kykene vielä rauhoittumaan. En ollut koskaan ajatellut, että Shanghai olisi tuollainen kaatopaikka. Kuinka tuollaiset siat rohkenivat toimia noin ja sanoa tuollaisia asioita Fed. Iv:sta, joka tuli Shanghaihin ensimmäistä ja viimeistä kertaa. Heidänhän olisi pitänyt olla onnellisia heille tarjoutuneesta tilaisuudesta kuulla suurta taiteilijaa. Eivät arvostaneet häntä, roistot!
Olemme nyt laivalla. Olen niin väsynyt, että ajatukseni menevät solmuun.
Näkemiin, rakkaani
Helliä halauksia
Georges
17.04.1936
Kirjoitan teille vielä muutaman rivin.
Minusta tuntuu, että Fed. Iv. on saanut tarpeekseen tästä kiertueesta ja että lähdemme kotimatkalle mahdollisimman pian. Lähetän teille sähkeen heti kun selviää mitä tapahtuu (vaikka se onkin kauhean kallista $ 28.00). Fed. Iv. ei halua enää laulaa Shanghain tapahtumien jälkeen. Hän sanoo, ettei halua yhtään laulaa sellaiselle yleisölle, jonka ainoana intressinä on haastaa riitaa.
En tiedä enää mitä olen kirjoittamassa. Koko tämä kiireessä tapahtunut lähtö ja viheliäinen nuhani hermostuttavat minua ja saavat minut aivan kauhealle tuulelle.
Rakkaat isä, Dida ja Loucia, minusta matkustaminen on ihanaa, mutta olen saanut tarpeekseni tästä reissusta. Kylläpä olisin onnellinen, jos voisin palata kotiin mahdollisimman pian ja saisin hengittää Suomen ilmaa.
Nähdään pian!
Kirjoittaminen ei suju tänään. Pääni on raskas. Menen hyttiin makuulle ja nukun.
Näkemiin
Georges
Lähetän teille Shanghaissa ottamani valokuvat.
Oikein hyviä? Eikö vain?
Lue seuraavaksi Kaukoidän kiertue venäläisbasso Fjodor Šaljapinin kanssa lähestyy loppuaan – Japani huhti-toukokuu 1936
Teksti: Laila Tarpila
Kirjeiden käännökset ranskasta: Soili Vihavainen.
Venäläiset käännökset (kursiivi): Laura Tarpila & Laila Tarpila.
SKANDAL I SHANHAI - BÖRJAN AV APRIL 1936
|
| Den tryckta texten i fotots nedre högra hörn anger att porträttet av George togs i Shanghai i Joseph Shicks fotostudio. Dedikationen är till en vännen Liisa 1939. Anna-Liisa Autios hemalbum. |
George de Godzinsky anländer till Shanghai för tredje gången på turnén i Fjärran Östern i början av april 1936. Han besökte staden för första gången tillsammans med den berömde ryske basen Feodor Shaljapin i januari, när turnén i Fjärran Östern just skulle inledas. Vid den tidpunkten hade ännu inga konserter hållits och resan fortsatte mot Japan.
Det andra besöket i Shanghai ägde rum i slutet av februari, då gruppen stannade kvar en vecka och gav två konserter.
Från Shanghai gick resan vidare i början av mars till Manchuriet, där man stannade en månad och gav konserter i fyra städer: Harbin, Dairen (numera Dalian), Tianjin och Beijing.
Det är nu i början av april och George och Shaljapin ska uppträda i Shanghai den 9 eller 15 april. Till en början är allt bra - förutom att George lider av en ihållande förkylning - men till slut blir det ingen konsert eftersom en skandal utbryter. George skriver en detaljerad redogörelse för vad som hänt och Shalyapin blir allt mer motvillig till att fortsätta turnén.
George fortsätter att skriva på ett av Godzinskys hemspråk, franska. De brev som skrivs i Shanghai har fler ryska avsnitt än vanligt. Dessa avsnitt är kursiverade i översättningen.
08.04.1936
Vi är nu tillbaka i Shanghai. Vädret är inte bra, det regnar och är dimmigt. Det är ganska varmt, +24°, som på sommaren hemma.
På dagen går jag omkring utan paltå, men på kvällen tar jag på mig den, för det är ganska kyligt och fuktigt. Jag har varit förkyld i 10 dagar nu och blir inte av med det. Jag har medicinerat mig själv, men ingenting verkar hjälpa. Det måste vara någon form av kinesisk förkylning. Vi har en konsert den 15 april, som ni redan vet. Vi måste stanna här hela veckan. Påsken infaller på söndag, men att högtiden närmar sig känns inte på samma sätt här som hemma i Finland. Jag har tänkt på er hela dagen idag. Det är Loucias födelsedag och jag får inte dricka kakao med er. Ni sitter förmodligen i matsalen med familjen Marquise, som inte missar något tillfälle att njuta av kaffebordets läckerheter.
Klockan är redan 11 och jag ska gå och lägga mig. Klockan är fyra på eftermiddagen i Finland, och ni firar min systers bemärkelsedag. Har ni fått mitt telegram?
14.04.1936
Min kära, bli inte förvånadde över min långa tystnad. Ovanliga saker har hänt under de senaste dagarna, och jag visste inte vad jag skulle skriva till er. Verkligen inte.
Här kommer en detaljerad beskrivning av allt som har hänt.
Häromdagen fick Fed. Iv besök av en delegation som bad honom att uppträda gratis på en välgörenhetskonsert i Shanghai till förmån för mindre bemedlade ryssar. Fed. Iv. vägrade naturligtvis, och dessa människor gick därifrån ganska förvirrade, eftersom de hade varit helt säkra på att Shaljapin gärna skulle ha gått med på det.
Tja, nästa dag kom det till Fed. Iv ett brev var det stod "Eftersom ni inte kan sjunga gratis, var snäll och donera 1 000 dollar till de fattiga. Ni kommer inte att känna av det minsta.”. Ni kan inte föreställa er hurudant raserianfall Fed. Iv. fick när han läste brevet. Det återsändes till avsändaren.
Sedan började tidningarna. North China Daily News hade på påskdagen en artikel där man hotade med bojkott av Shaljapins konsert och undrade varför han som ryss inte kunde hjälpa sina landsmän i nöd.
Dagen därpå var det många som i protest återlämnade sina biljetter och skickade motsvarande sex dollar till en välgörenhetskommitté. Jag är säker på att ni förstår allt detta lika väl som jag gör.
På måndagen satte sig de ryskspråkiga tidningarna på Fed. Iv sida och började försvara och förklara konflikten. Men ingenting hjälpte. På tisdagen hände två extraordinära saker. En artikel publicerades i den ryskspråkiga tidningen "Vår väg", där det stod ungefär: ’Shaljapin är sin tids mest lysande artist, men också den mest lysande svindlaren (!?) Ingen annan artist har haffat åt sig så mycket pengar från sina konserter som han. Och vidare: "Shalyapin är omgiven av ett judiskt penninghungrigt entourage (Strok, Kashuk och jag själv). (Vissa ryssar har spridit ut att Godzinsky är den mest judiske.) För att bevisa det följer här en beräkning: biljettintäkter 15 570 dollar, hallhyra 2 000 dollar, Shalyapins andel 3 000 dollar. Skillnaden mellan dessa är 10.000, som ska delas mellan Strok och hans följe.
Enligt ovanstående skulle Strok alltså tjäna mer än Shaljapin själv. Dessa dårar tar inte hänsyn till kostnaden för hela sällskapets resa och de andra enorma utgifter som Strok behöver betala. Naturligtvis vet vi att denna turné är lukrativ för honom, men det är ingen annans sak.
De människorna som räknar pengarna i andras fickor förstörde allt. Men ännu värre var de agitationsbroschyrer i bolsjevikstil som delades ut på gatorna i det ryska kvarteret av flera personer som kallade sig ”aktivistgruppen”. Fed. Iv fick två sådana agitationsbroschyrer med posten, men vi gav dem inte till honom för att undvika en skandal och för att inte göra honom bestört.
Deklratationens innehåll var sådan att det är nästan omöjligt att skriva till er om det. Det fanns så många oanständiga ord att håret skulle resa sig på er.
Kort sagt, Shaljapin har sjungit den ryska nationalsången knäböjd inför Nikolaj II, sjungit Internationalen för Lenin och så vidare. Ryssar! Bojkotta denna monstruösa etc. artist som påstår sig vara en artist, men vars röst redan är förlorad och som bara vill ta pengarna från de ointelligenta som låter sig luras av reklam. I texten stod det fortsättningvis att Shaljapin är en gnidare med stor mage osv. osv.
Detta var droppen som fick bägaren att rinna över. Vi bestämde oss för att lämna det mörka hål som kallas Shanghai så snart som möjligt. Håll er konserter!
Vi åkte på morgonen den 15 april till Kobe med fartyget Shanghai Maru. Ingen visste att vi skulle åka. Det hade inte varit lönt att hålla konserten heller, bara hälften av biljetterna hade sålts.
Nu skyndar jag mig att skriva klart det här brevet så att jag hinner få det på posten.
Jag kommer att skriva ett längre brev nästa gång när vi har kommit till Japan. Då kommer jag att berätta hur jag tillbringade helgdagarna och även skriva ett skilt brev till Loucia. Jag kan ännu inte lugna ner mig. Jag hade aldrig trott att Shanghai skulle vara en sådan avstjälpningsplats. Hur vågar sådana svin agera så och säga sådana saker till Fed. Iv, som kom till Shanghai för första och sista gången. De borde ju ha varit glada över den möjligheten de fick att höra den stora artisten. De uppskattade honom inte, de skurkarna!
Nu är vi ombord. Jag är så trött, mina tankar slår knut på sig själva.
Adjö, mina älskade
Ömma kramar
Georges
17.04.1936
Jag skriver till er ännu några rader.
Det verkar för mig som om Fed. Iv. har fått nog av den här turnén och att vi åker på hemresa så fort som möjligt. Jag skickar ett telegram så fort jag får reda på vad som händer (även om det är fruktansvärt dyrt, $28.00). Fed. Iv. vill inte sjunga längre efter det som hände i Shanghai. Han säger att han inte vill sjunga alls för en publik vars enda intresse är att ställa till med bråk.
Jag vet inte längre vad jag skriver. Denna hastiga avresa och min otäcka snuva gör mig nervös och får mig på dåligt humör.
Kära pappa, Dida och Loucia, jag tycker att det är härligt att resa, men jag har fått nog av den här resan. Jag skulle gärna återvända hem så snart som möjligt och andas in den finska luften.
Vi ses snart!
Skrivandet löper inte idag. Mitt huvud är tungt. Jag går nu till hytten och lägger mig för att sova.
Adjö
Georges
Jag skickar er bilderna jag tog i Shanghai.
Mycket bra? Är de inte det?
Läs som nästa Kaukoidän kiertue venäläisbasso Fjodor Šaljapinin kanssa lähestyy loppuaan – Japani huhti-toukokuu 1936
Text av Laila Tarpila
Översättning av breven från franska: Soili Vihavainen
Översättning från Ryska (kursiv stil): Laura Tarpila & Laila
Tarpila
Svensk översättning: Christian de Godzinsky










